"Vill ni ge ett bidrag till de fattiga?"

"-Finns det inga fängelser? Fungerar inte spinnhusen/Fas 3?"

"-Jo, tyvärr väldigt effektivt".

"-Jag betalar skatt till dessa institutioner, och har därmed uppfyllt min plikt för att försörja de fattiga", svarar Ebenazer Scrooge.

Det är lustigt att 150 år efter att Dickens skrev sin saga, så börjar Sverige likna det viktorianska London, med avgrundsdjupa klyftor mellan de som har och de som inte har. I en medveten politik sedan mitten av 90-talet, men som har förstärkts under alliansen.

Så här förhåller sig a-kassans utveckling till betalningsförelägganden hos fogden:

Ovanstående visar att när medel a-kassan motsvarade ca 60% av medel-lönen (mitten av 90-talet) så låg betalningsförelägganden per capita hos Kronofogden endast på ca 7%. Jag har räknat enkelt och enbart tagit antal betalningsförelägganden hos fogden och delat med Sveriges befolkning (hela, inte endast vuxen befolkning 20-64 som är det vanliga i England). I dag, när medel-a-kassan endast motsvarar 42% av medel-lönen så har antalet ärenden hos fogden nästan fördubblats till 12%. Korrelationen i utvecklingen av den krympanden a-kassan och de ökade antalet ärenden hos fogden är också mycket hög. (Betydligt högre än mellan hög skuldsättning hos stater och BNP-tillväxt).